Djur och hälsa: vad forskningen säger om hundar, katter och människor

Gör hundar och katter oss friskare? Svenska forskare har gjort några av världens största studier om hundägande och hälsa. Resultaten pekar oftast åt samma håll. Samtidigt är mycket av forskningen svårare att tolka än rubrikerna antyder. Här går vi igenom vad som är väl belagt, vad som är osäkert och vilka risker som finns.

Innehåll

1. Hjärta och livslängd
2. Motion och vardagsaktivitet
3. Barn, astma och allergi
4. Stress och oxytocin
5. Ensamhet och psykisk hälsa
6. Djur i vård och omsorg
7. Riskerna du ska känna till
8. Manimalis och forskningen
9. Vanliga frågor
10. Källor

Hjärta och livslängd

Den mest citerade studien kommer från Uppsala universitet. Forskarna följde 3 432 153 svenskar mellan 40 och 80 år i upp till tolv år med hjälp av nationella register. Bland dem som bodde ensamma hade hundägarna 33 procent lägre risk att dö under uppföljningen och 36 procent lägre risk att dö av hjärt- och kärlsjukdom. I hushåll med flera personer var skillnaden mindre, omkring 11 procent för total dödlighet. Ägare till jakthundar som terrier, retriever och drivande hundar hade lägst risk för hjärt- och kärlsjukdom. Resultaten publicerades i Scientific Reports 2017.

Samma forskargrupp studerade 2019 personer som haft hjärtinfarkt eller stroke. Bland infarktpatienter som bodde ensamma hade hundägarna 33 procent lägre risk att dö än de utan hund. En sammanställning av tio studier med drygt 3,8 miljoner deltagare kom samma år fram till 24 procent lägre total dödlighet och 31 procent lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom.

Motion och vardagsaktivitet

Att hundägare rör sig mer är ett av de säkraste resultaten. I en brittisk studie från 2019 i Cheshire var hundägare fyra gånger så benägna att nå rekommendationen om minst 150 minuter fysisk aktivitet i veckan. I Kardiovize-studien i Brno hade hundägarna bättre värden för hjärthälsa än både de utan djur och ägare till andra djur, främst tack vare mer motion och bättre kost. Mer motion är en av de förklaringar som forskarna själva föreslår till sambandet med hjärthälsa. Studien från Brno visade också att hundägarna oftare rökte, en påminnelse om att hund inte ersätter andra levnadsvanor. Enligt SLU varierar effekten också med typen av hund och med den miljö ägaren bor i.

Barn, astma och allergi

Rådet att göra sig av med djuret inför ett barns födsel har vänts till sin motsats. En studie av över en miljon svenska barn, publicerad 2015 i JAMA Pediatrics, visade att barn som haft hund under första levnadsåret hade 13 procent lägre risk för astma i skolåldern. För barn till föräldrar som arbetade med lantbruksdjur var risken 52 procent lägre. Effekten syntes inte hos barn under tre år. Uppsala universitets egen sammanfattning anger ungefär 15 procent, medan studiens oddskvot för skolbarn motsvarar 13 procent.

En svensk studie från 2018 gick ett steg längre. Bland drygt 1 000 barn i Mölndal och Kiruna sjönk andelen som någon gång haft allergi från 49 procent bland barn utan djur till noll bland dem som haft fem eller fler katter och hundar som spädbarn. Forskarna kallar det en minibondgårdseffekt.

Stress och oxytocin

Japanska forskare visade 2015 i tidskriften Science att ömsesidig ögonkontakt mellan hund och ägare höjer nivåerna av hormonet oxytocin hos båda. Ägare vars hundar tittade längst på dem fick störst ökning. Hos handuppfödda vargar uppstod ingen sådan effekt.

I en amerikansk studie fick omkring hundra barn mellan 7 och 12 år lösa stressande uppgifter. Barn som hade sin hund med sig upplevde mindre stress än de som hade en förälder med sig eller var ensamma. Lägst stresshormon hade de barn som själva sökte kontakt och klappade hunden. Stressen går också åt andra hållet. Linköpings universitet mätte kortisol i håret hos 58 hundar och deras ägare och såg att nivåerna följde varandra över flera månader. Ägarens personlighet påverkade hundens stress, inte tvärtom.

Ensamhet och psykisk hälsa

Här är bilden mest splittrad. En systematisk översikt från 2022 gick igenom 24 studier och hittade inget tydligt samband mellan husdjur och ensamhet hos vuxna. Visst stöd fanns ändå för att djur minskar social isolering. Översikten tydde också på att pandemin kan ha förstärkt sambandet mellan husdjur och ensamhet.

SLU:s rapport om värdet av hundar och katter konstaterar att det är omdiskuterat om sällskapsdjur verkligen främjar psykisk hälsa. En del av förklaringen är att människor med god psykisk hälsa kanske oftare skaffar djur. Det betyder inte att djuren saknar betydelse, men det gör effekten svår att mäta.

Djur i vård och omsorg

Vårdhundar, terapihundar och besöksdjur används i många kommuner, men det vetenskapliga stödet är svagare än många tror. Socialstyrelsen bedömde 2014 att underlaget var otillräckligt för att säga något säkert om vårdhund för äldre i särskilt boende.

När Socialstyrelsens metodguide uppdaterades 2023 gick det fortfarande inte att säkerställa effekter för de flesta utfall, eftersom studierna var små och olika varandra. Resultaten tydde dock på möjliga positiva effekter på depression och upplevd ensamhet. En sammanställning av nio randomiserade studier från 2020 fann att djurassisterade insatser och robotdjur minskade depression hos personer med demens.

För assistanshundar finns tydligare svenska resultat. Socialstyrelsens försöksverksamhet med 56 ekipage service- och signalhundar 2009-2014 visade högre livskvalitet och ökad självständighet. Kostnaderna för vård och omsorg beräknades minska med nästan 200 000 kronor per person över tio år. Socialstyrelsen påpekade samtidigt att underlaget var litet.

Riskerna du ska känna till

Den tydligaste risken är hundbett. Hundansvarsutredningen uppskattade att mellan 13 500 och 16 500 personer söker akutsjukvård varje år efter bett. Enligt SKK har antalet sannolikt inte förändrats nämnvärt. Låt därför aldrig små barn vara ensamma med en hund.

En nära relation med djur kan enligt SLU också öka risken för zoonoser, det vill säga sjukdomar som smittar mellan djur och människor. För den som redan är känslig kan djuren ge eksem, astma och allergiska besvär.

Manimalis och forskningen

Föreningen Manimalis samlade i trettio år forskning om sällskapsdjurens betydelse och gav ut Manimalisrapporten från 1993 till 2020. Rapporterna är fortfarande en bra ingång till svenska projekt och exempel. De skrevs dock för att visa djurens nytta, så de lägger mindre vikt vid studier som inte hittat någon effekt.