Terapihund: vad det är, utbildning och kostnad

Terapihund är det ord de flesta svenskar använder om hundar som hjälper andra människor. Ordet rymmer allt från besök på äldreboenden till behandling inom barnpsykiatrin. Här reder vi ut vad en terapihund är, hur teamen utbildas och vad det kostar.

Innehåll

1. Vad är en terapihund?
2. Terapi eller aktivitet?
3. Utbildning och kostnad
4. Vem får kalla sig terapihund?
5. Vad forskningen visar
6. Hundens välfärd
7. Vanliga frågor
8. Källor

Vad är en terapihund?

I svensk vardag är terapihund nästan ett paraplybegrepp för sociala tjänstehundar. Titeln beror på vilken skola teamet gått och var det arbetar. Samma typ av hund kan kallas besökshund, skolhund, kuratorshund eller pedagoghund. Gemensamt är att hunden arbetar tillsammans med sin förare för en annan person. Det skiljer terapihunden från assistanshunden, som är ett hjälpmedel för sin egen förare. Teamet arbetar mot mål som utvärderas och gör en riskbedömning före varje uppdrag.

Terapi eller aktivitet?

Den internationella organisationen IAHAIO gör en strängare indelning än svensk vardagsprat. Djurassisterad terapi kräver att insatsen leds av en yrkesperson med legitimation eller examen inom hälsa, utbildning eller socialt arbete. Målen ska vara planerade och framstegen dokumenteras.

Ett besök på ett äldreboende räknas i stället som djurassisterad aktivitet, som är mer informell och kan utföras av ett team med grundläggande utbildning, medan djurassisterad pedagogik leds av en lärare eller speciallärare. Den som anlitar en terapihund bör därför fråga vilken typ av insats teamet erbjuder.

Utbildning och kostnad

Svenska Terapihundskolan i Strömsholm erbjuder flera utbildningar. Utbildningen till terapihund kräver att föraren har utbildning inom vård, omsorg eller socialt arbete. Utbildningen till skolhund kräver pedagogisk utbildning. Teamen får certifikat och id-handlingar och gör ett kvalitetstest vartannat år.

En terapihund går inte att köpa färdig, eftersom det är teamet av förare och hund som utbildas och certifieras tillsammans. Det finns inga rasregler, men hunden måste klara ett lämplighetstest.

Vem får kalla sig terapihund?

Vem som helst. Ingen lag skyddar titlarna terapihund, vårdhund eller skolhund. SLU konstaterade 2021 att det saknas nationella standarder för utbildning, lämplighetsbedömning och examination och att ingen oberoende instans bedömer teamen. Utbildarna examinerar sina egna team och har egna tester. SLU föreslår ackrediterade id-handlingar som gäller i två år och ett register över teamen. Den som upphandlar terapihundsteam bör fråga efter utbildning, lämplighetstest, certifikat och försäkring.

Vad forskningen visar

En systematisk översikt av Martina Lundqvist vid Linköpings universitet fann små till måttliga positiva effekter när hundar deltar i terapi för personer med psykiatriska tillstånd eller kognitiva sjukdomar. Effekter syntes också för barn vid provtagning och tandvård. Kristina Byström vid SLU visade 2020 att djur kan öka intresset för social kontakt hos barn med autism, men förbättringar över tid var svåra att belägga.

SLU:s rapport 2021 sammanfattar forskning som kopplar hundassisterad terapi på sjukhus till mindre ångest och stress. Socialstyrelsen är mer försiktig när det gäller äldreomsorgen och bedömer att underlaget där inte räcker för att säkerställa effekter.

Hundens välfärd

De vanligaste incidenterna enligt SLU är att klienter angriper hunden fysiskt och att hundar orsakar rivsår. Hunden behöver vila, regelbundna veterinärkontroller och en förare som avbryter när hunden visar tecken på stress.