Manimalisrapporten 2017: innehåll, siffror och slutsatser

Manimalisrapporten 2017 var den första rapporten från föreningen Manimalis på åtta år. På 124 sidor samlade den forskning, statistik och exempel på hur hundar, katter och hästar används i vård, skola och omsorg. Här går vi igenom vad rapporten innehåller, vilka siffror den bygger på och vad som har hänt sedan dess.

Innehåll

1. Varför rapporten kom just 2017
2. Innehållet kapitel för kapitel
3. Vad rapporten säger om antalet djur
4. Djurbranschens ekonomi
5. Forskningen i rapporten
6. Intervjuer och goda exempel
7. Så ska du läsa rapporten i dag
8. Vanliga frågor
9. Källor

Varför rapporten kom just 2017

Enligt rapporten bildades Manimalis 1990. Den första rapporten kom 1993 och räknade antalet sällskapsdjur och hur många som arbetade med dem. Sedan kom nya rapporter med två till tre års mellanrum fram till 2009. Den rapporten presenterades vid en förkonferens till IAHAIO:s internationella konferens i Stockholm 2010, där Manimalis var värd.

Efter 2009 tog pengarna slut. Föreningens två stora sponsorer, Agria och Mars Scandinavia, lämnade 2011. Förordet i 2017 års rapport säger rakt ut att bristande ekonomiska resurser var huvudskälet till uppehållet. När tio nya sponsorer kommit in kunde arbetet börja igen och rapporten trycktes i ett begränsat antal exemplar.

Innehållet kapitel för kapitel

Vad rapporten säger om antalet djur

Kapitlet om antal djur inleds med en varning: det finns inga exakta uppgifter och all statistik ska tas med en nypa salt. Huvudsiffrorna kommer därför från SCB:s mätningar 2006 och 2012. SCB räknade med 4 423 000 hushåll, varav 406 000 hade enbart hund, 578 000 enbart katt och 167 000 både hund och katt.

Ungefär 70 procent av hundarna och katterna bodde i hushåll utan barn. Antalet hushåll med mindre sällskapsdjur som marsvin, kanin och hamster hade sjunkit från omkring en kvarts miljon till drygt 165 000 mellan 2006 och 2012. Till katterna lade rapporten 100 000 till 250 000 hemlösa katter. Av dem klarade katthemmen att omplacera högst 10 000 till 25 000.

De exakta antalen från Novus hann inte komma med före tryckningen. Statistiken har ändrats mycket sedan dess och du hittar alla mätningar från 1998 till 2026 på vår statistiksida.

Djurbranschens ekonomi

Ekonomikapitlet bygger på två källor. Djurbranschens yrkesnämnd uppskattade antalet yrkesverksamma till omkring 20 000 personer i ungefär 7 000 företag, en ökning med drygt 30 procent på fem år. SLU:s forskare hade räknat ut att hushållen 2014 lade omkring 11,4 miljarder kronor på sällskapsdjur. Rapporten återger också att svenska djurägare spenderade runt 15 miljarder kronor om året på mat, tillbehör, vård, försäkring och tjänster. Bidraget till samhällsekonomin angavs till mer än 6,6 miljarder kronor och över 8 000 helårsarbeten. I SLU:s färdiga rapport, som kom samma höst, är intervallen 15,7 till 16,4 miljarder respektive 6,7 till 7,1 miljarder kronor.

Forskningen i rapporten

Forskningskapitlet är ett axplock snarare än en systematisk genomgång. Mest utrymme får hästunderstödd terapi, där rapporten sammanfattar projekt från bland andra Ersta Sköndal högskola, Stiftelsen Hippocampus och SLU. Flera av dem gällde barn med autism.

För hundar lyfter rapporten fram sjuksköterskan Anna Swalls avhandling från 2015 om vårdhund för personer med Alzheimers sjukdom. Mötena med hunden fick deltagarna att berätta om sig själva och sitt liv. Även närminnet tycktes stärkas. Swall betonade samtidigt att hundar på äldreboenden måste vara utbildade och kontrollerade, eftersom lösa hundar kan skrämma personer med demenssjukdom.

En nordisk kartläggning av 240 särskilda boenden visade stora skillnader mellan länderna. Andelen boenden där äldre hade sina egna djur hos sig var 63 procent i Danmark, 50 procent i Sverige och 15 procent i Finland. Besöksdjur förekom på omkring 90 procent av boendena i alla tre länderna.

Om allergi refererar rapporten forskning från Karolinska Institutet. Det finns inga allergenfria pälsdjur och nivåerna av allergen skiljer sig mer mellan enskilda hundar än mellan raser. Uppsala universitets stora studie om hundägande och hjärthälsa nämns som opublicerad. Den publicerades i Scientific Reports i november 2017, strax efter rapporten.

Intervjuer och goda exempel

Kapitel 7 är rapportens mest personliga del. Där beskrivs bland annat hundar på Astrid Lindgrens barnsjukhus, fältassistenter i Älvsjö som arbetade med hund, barnhabiliteringen i Halmstad och ett skolakvarium. Kapitlet tar också upp en hundpatrull på Ekerö, ett körkort på kanin, ett fängelseprojekt och ridterapi. Kapitlet avslutas med en lång intervju med professor Agnes Wold under rubriken att pälsallergi bara är nys. Hon menar att det är mycket ovanligt att bli sjuk av sitt djur och att barn som växer upp med djur löper lägre risk för allergi, en fråga som rapporten återkommer till flera gånger.

Så ska du läsa rapporten i dag

Rapporten är ett tidsdokument från en förening som ville påverka. Den är skriven för att visa djurens nytta och lägger mindre vikt vid studier som inte hittat några effekter. Använd den som ingång till forskning och exempel, men kontrollera siffrorna mot nyare källor.